Lite historia om semlan

Semlan, eller fastlagsbullen, som vi är vana att äta den med grädde och mandelmassa är en ganska ny uppfinning. Däremot går seden med bakverk inför fastan tillbaka till medeltiden.

Sverige var ett katolskt land fram till reformationen och inom den katolska kyrkan fastade man inför påsken. Och inför fastan, under fastlagen, åts och dracks det mycket och gott - det var viktigt att få i sig mycket energi inför fastan. Samtidigt var detta en tid för fest och glädje.

Seden med fastlagsbröd och senare fastlagsbullar kom troligtvis från Danmark och Tyskland och spreds hit under 1600-talet. Långt senare, när vitt mjöl blivit så vanligt att fler än de allra rikaste hade råd att äta det fick semlorna den form de har i dag, runda, söta, bakade på fint vetemjöl och socker.

Från början var det bara på fastlagens tredje dag, fettisdagen, som det var tillåtet att kalasa på semlor. I dag säljs semlor från jul till påsk. Vi äter semlor som bakelser men många gör också hetvägg - serverar semlan i varm mjölk. Detta är ett gamalt sätt att äta fastlagsbröd.

Att äta semlor fyllda med mandelmassa eller annan fyllning och grädde blev vanligt först under mellankrigstiden.

Ordet semla kommer förresten från "simila" - det latiska ordet som betyder "det finaste mjölet".